En fråga som praktiskt taget äter upp mig inifrån är om jag ska ta jägarexamen eller inte. Pappa är jägare, farfar är jägare, och jag är nästan, eller känner mig iallafall, som en del av jaktlaget. Särna är ett av dom bästa ställena på jorden, och alla minnen därifrån är bland dom bästa. Jag har inte varit där på nästan två år, kanske är det därför jag praktiskt taget håller på att gå in i väggen? Jag sover, precis som pappa, bättre där uppe än hemma i min egen säng. Där uppe är allting roligt. Och pappa sa till mig igår ''Skjuter du en varg har du en stående plats i laget, det säger Pärla'' jag blev bara mer taggad på att ta min examen nu. Jag vet fortfarande inte, men jag är ganska säker på att mycket tid av den här sommaren kommer att gå åt att plugga så att jag kan ta min egen jägarexamen.